En söndag, nyligen, spenderade vi dagen vid Björkan. Lät lilltroll fara runt i parken, träffa djuren och äta mellis där. Precis som alla andra mammor och pappor som var där med sina barn.
Trots en en trevlig solig dag, i denna lilla barnoas, tampades jag med svåra tankar om tillhörighet.
Lekparken är
Vi bor inte i det fiiiina villaområdet, vi bär inte Hunter,dyra klockor, eller Odd Mollykoftor i lekparken.
Att vilja bo där inte samma sak. Att bli avslöjad, påkommen slogs jag med under hela besöket.
Trösten är att se mitt lilla troll leka på samma villkor som de andra barnen. För henne är det självklart. Det existerar inget annat. Måtte aldrig någon ta det ifrån henne.
Avund är skit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar