När mamma ringde imorse var hon alldeles till sig. Hon hade klivit in i min dröm om ett litet hus, på en liten täppa. Den här gången var hon extra till sig för det här låg så bra till i förhållande till lilltrollets förskola m.m.
Med olika frågor vände hon ut och in på min ekonomi och till slut även på min mage.
Den som först vred ihop sig av bristen-av-pengar-ångest, ville bara krypa upp ur strupen och lägga sig platt på golvet.
Jag förklarade att hur mycket vi än vill så går det inte. Trots att vi skulle bo billigare i huset så har vi den tunga insatsen som är bekymret...
Efter samtalet kliade ångesten.
Gå dit och titta igen. Gå också till ditt andra ställe och titta där med. Plåga dig lite extra, vrid om avundsjukans dolk ett varv till.
- "Lilla gumman, mamma har ändrat planerna. det blir ingen skogen idag.
Det blir...öh...parken. (parken, my ass)"
Det lilla rosa huset var lika fint idag med. Suck och blä för avund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar